Tre dikter i april

COME ALONG         
 
Att fånga det som far förbi, lösa biljett till dagens show.
Att inte sitta kvar och undra över nästa avgång.
Att ta chansen, passa given, ge sig ut, dra åstad.
Åka med när något händer, inte vänta eller vara alltför lat.
 
Märkte du? Såg du? Kände du vinden i nacken?
Hörde du tågvisslan, gick du ut på perrongen?
Det var kanske dagens sista tåg.
 
Och om du missade, kom igen imorgon - prova ungefär samma tid.
Ha matsäck med dig, fyll på med vatten, skaffa pass och resekniv.
Vässa pennan, putsa skorna, skaka kudden, sjung en sång.
 
Imorgon får du ännu chansen. Come along! Just come along!
 
 
FÅNGA DET SOM FLYGER
 
Fånga det som flyger, grabba tag i det som far förbi i luften.
Gräva ner en bit i jorden och plocka i den gröna mossan och i de djupa tryffellagren.
Inte vänta, kanske längta. Gå med håven, tacka snällt.
Göra något av det som dagen har oss givit, det som var för mig speciellt.
 
Eller vanligt, ordinärt och stilla, ändå härligt, tack gud nåd.
Låt mig plocka frukter stinna och sen sitta kvar en stund.
Springa, måla, ge och tala, laga mat och binda band.
Ringa vänner, sjunga, prata, klappa katten varje kväll.
Gå i mörkret, stå i ljuset, lyfta på varenda sten. Nej förresten, hoppa på dem,
med bara fötter och nakna, varma sommarben.
 
Ingen fara, du är trygg här, du kan komma med mig hem.
Inga bomber och granater, ingen krater, hårda miner eller gubbar med gevär.
Visst finns regnet, storm och virvlar, hål att fylla, skepp att dra.
Men också allt det andra som är bra.
 
Kor på ängen, springer fria, varje kalv är hos sin mor.
Får och lamm och vakna grisar, du törs lämna lillebror.
 
Fånga det som far i tanken, inte rädas nattens djup.
Eller lystern mitt på dagen, våga vara nära stup.
Någon finns med dig, du får finnas, du får fråga, du får plats.
Plats på båten, plats i hamnen och på bänken - första klass.
​

GRÖNDAL
 
Tänk om jag rätt som det var verkligen satt här
Precis här där jag redan sitter
Om det vore alldeles på riktigt och jag själv vore med
Bara precis så
I all enkelhet, anspråkslöshet, självklarhet och så vidare
Om så bara för en liten stund
För fåglarna sjunger aprilsång och gruset knastrar under stolsbenet och alla, precis alla, har lyft mösskanten ur pannan och lyft sig precis fem centimeter ovanför asfalten, trottoarkanten och övergångsstället
Inte en enda knopp har slagit ut (det har det kanske, men jag kan inte se någon)
Inte ett enda barn har jackan knäppt (jo, en, kanske två)
Just nu skrivs inte en enda kotte in på sjukhusens akutavdelningar, för ingen gör sig illa, skär sig, får sepsis eller plötslig värk
Inte just nu
Så tänk om jag verkligen satt här, där jag redan sitter
Så annorlunda allt skulle vara
Jag skulle vänta på något gott
Jag skulle ha mitt hopp intakt och ha en 'positiv inställning' (slå mig, säg att jag inte sa det där!)
Jag skulle vara bjussig, lugn och tålmodig
Och älska alla livet ut, lika mycket som jag just nu älskar måsarnas vårskrin
Jag skulle inte skrika alls
Bara sitta, alldeles på riktigt, med stolsbenen fem centimeter ovanför trottoarcaféets nysopade asfalt