Man säger något vänligt - Om hemkomster i juletid

Man säger något vänligt.
’Kul att ses! Det var längesen.’
’Ska ni vara hemma på jul?’
’Ha det bra!’
Sen går man vidare. Skakar snön och fukten ut mössan, lämnar in paketet på ICAs postavdelning. Handlar sina frimärken, köper klementiner och havremjölk. Lånar en bok, lånar ut en annan. Kramar om en gammal klasskompis och träffar en tjej från stallet i inredningsbutiken. Stallet var för så längesen att minnena är utslitet suddiga. Vad var det hon hette? Vilken var hennes häst? Visst hjälptes vi åt, vi handlade väl hö?
    Vad gjorde vi där alla mörka stallmorgnar och iskalla vinterkvällar? Vad gör vi nu?
Då – då var sadeln i nyskick och knarrade hårt i nylädrets sömmar. Nu – nu är vi lite skrynkliga och sadellösa. Hon har precis sålt sin sista häst och byggt ett garage av stallplatserna. För min egen del var livets stalltid ganska kort och jag lämnade stallbacken samtidigt som jag lämnade högstadiet.
   Man träffar en annan. Någon man kände helt vagt.
Byter information, får reda på mer. Döljer en del med lätthet och begraver annat med pansarlås och skyddar med skjutvärn. Vi pratar lätt och viskar djupt. Plockar upp en tappad handske och en bortglömd tråd.
’Jobbar du här! Du är dig lik.’
’Jamen ta hand om dig då, hej och hå!’
’Vi ses en annan jul, ett annat år. Vi borde verkligen få till en träff.’
   Någon är sjuk och försvinner in i skuggan, en annan har någon som har dött. Oj. Oj, oj och gud så hemskt. Hoppas bara inte jag, inte vi, inte de mina.
Men han gick det bra för, han kom igen, fasiken vad kul!
Vi borde fira, ha kalas med hatt.
   Vakta din tunga, fyll på din själ. Klappa om och kom igen.
Så kul att ses, vi gör det igen!
Ta min hand och ge mig lite själavård.
Sjung en psalm om jul och barn och allt som blev och ta det lätt med de himmelska löftena. Kom ner på julejorden och passa på. En liten stund är vi tillsammans. Upp i sadeln och iväg med mig. Hem till byn, hem till stan, öppna stadens portar och släpp in mig.
Nu firar vi jul och ankomster. Vi firar de som är kvar, de som åkt och varenda unge som utökat flocken. Vi gör inte skillnad på dina och mina, på mitt och ditt. Vi bara firar att ljuset vänt, huset är varmt och att det mesta fungerar.
Hopp i galopp, ge och ta. Kom i min famn i julenatten.