VICTORIA CARLBAUM
  • Texter
  • Bilder
  • Om

En solig spricka i fasaden

4/9/2025

0 Kommentarer

 
Bild

Stannade upp vid en solig spricka i fasaden.
Rörde vid en bit av dagsljuset som rann ut över dammiga gatstenar och drog vidare mot trasigt mål och minns att jag var torr i munnen och trött i benen.
Ville inte låtsas om att jag redan hade tappat bort mig från den snitslade banan och inte visa för någon enda att jag egentligen famlade omkring i mörkret. Sprang fort och försökte få det att se ut som om jag var på en träningsrunda.
Lyfte tungt och tänkte att ’nu, nu jäklars, får jag muskler, tränar disciplin och har typ koll’.
Men jag visste inte mycket och hade ingen överblick, ingen hade tidigare visat mig var målet fanns med vägen.
Jag spånade, jag spelade, gav sken av kontroll. Fick lön för mödan och belönades med nya uppdrag. Drog tunga stenar uppför berget. Och där på bergets topp tog det stopp, jag lade mitt stenblock bredvid de andras. Skyndade mig att titta bort och gav ett löfte till högre makt att inte på något sätt avslöja det jag anat där på höjden. Att stenar vältes, bars och drogs, ganska planlöst, alltid fort. Att människors svett och gistna tårar, blött upp marken, där de tunga blocken släpats fram. Och att toppen var en plats helt utan mening, utan måttfullhet och utan visdom, tro och hopp. Att höjden var en enslig plats för stora block av sten som i många fall hade passat allra bäst att aldrig bändas upp ur marken.
Hasar nerför berget, råkar knuffa kvarglömd sten längs stigen och den börjar rulla ner mot muren där jag tidigare rört vid solig spricka i fasaden.
Nu skyndar jag på skraka ben och ämnar hinna före grusad sten på ofärd ner mot marken.

0 Kommentarer

    Om mig

    Victoria Carlbaum, ledarskapskonsult och skribent som också fotograferar.
    Försöker fånga det lilla i det stora och tvärtom. Tycker mycket om mellanrum. Skriver betraktelser, noveller och dikter om vardagsliv, det lilla och det nära och ibland om det som är längre bort. Det mesta är alldeles sant, en del är hitte-på och rena fantasier.
    När jag jobbar med ledarskapsutveckling tror jag på glädje och strama tyglar. När jag skriver blir det mer av vemod och öppna hällar.

    Arkiv

    September 2025
    Juli 2025
    Juni 2025
    Mars 2025
    Februari 2025
    Januari 2025
    December 2024
    November 2024
    Oktober 2024
    April 2024
    Mars 2024
    Februari 2024
    Januari 2024
    December 2023
    November 2023
    Juli 2023
    Maj 2023
    April 2023
    Mars 2023
    Februari 2023
    Januari 2023
    December 2022
    Oktober 2022
    Augusti 2022
    Februari 2022
    Augusti 2021
    September 2020
    Augusti 2019
    Juli 2019
    Maj 2019
    Mars 2019
    Februari 2019
    Oktober 2018
    Juni 2018
    April 2018

Texter     |     Bilder     |     Om

© Victoria Carlbaum 2018
  • Texter
  • Bilder
  • Om